Im such a

bad lier...

"Lies and deceiving is what I'm believing
Up to my knees so hared to breathe"

Blä och Blä! En till sån här jävla pissdag egentligen.
Försöker göra mig glad, men inser bara att jag blir less allting.
Jobbet funkar för en gångs skull. Känns jävligt kul.
Ska börja gräva i lik och grejer.
Klarar jag det borde det väl inte vara mycket jag inte klarar?
Och sen är ju innebandyn slut snart, borde kännas bra.
Och idag var vi och badade med laget och basta och grejer.
Känns kul.
Och dagen har gått fort, DJ var förbi och var här ett tag innan vi for, det var kul.
Sen har jag ätit god mat.
Men jag är så jävla less bara.
Och egentligen är det inte annat än att jag bör acceptera läget.
"Gilla läget"
Och det gör jag också. Inte där det sitter, jag klarar mig den här tiden ut.
Och sen känns det som gammalt groll, allt som har med forntiden att göra
gamla vänner och fiender
goda vänner och dåliga vänner
har löst sig. Jag har inga problem att träffas, pratas och inget annat egentligen.

Jag kanske egentligen bara är totalt likgiltig till allting?
Jag kanske bara inte orkar bry mig
eller så bryr jag mig för mycket.
Varför kan jag inte göra som förr? Bara släppa känslan
let it go.
Kanske i helgen, blir nog en jävligt bra helg.
Eller, det blir en jävligt bra helg.
Får bara se till att inte barka. Trots allt 2 matcher.

Och jag ska börja brygga vin också!
Det känns fan jävligt najs.

"These days keep getting worse I'm wasting all my time.
I thought I'd come in first, instead I fell behind.
I don't know, I don't know if I can keep this up to long.
It seems most every time my motives are all wrong
But for now I don't see what's so wrong with pretending"

Nä fy fan. Så less.

Men, det går över. Hur som helst så är jag ganska så glad ändå. Eller, egentligen vet jag att jag är glad, men orkar bara inte vara det nu. Men jag menar, det finns saker som dyker upp då och då som känns så jävla bra.
Men kan inte släppa det att jag vet hur det kommer sluta det här.
Gosh, why do I have to hate myself?

"Im my own worst enemy"

"Why am I a victim to myself?"

sådärja. Känns bättre nu.
Jag har kommit fram till att jag inte har något att vara less över. Inget att vara bitter över.
Så mycket som kommer hända nu inom kort att jag nog bara är rädd för hur det kommer sluta.
Men, hur det än slutar så finns det en gyllene regel,
Njut så länge det varar, lev så som du vill, må gott när du kan.
Smällen kommer sen, inget man behöver tänka på nu.

Huvva, hatar att veta.

Nu, dags att lösa situationen här och försöka få tag i lite folk.

Saknar dig darling!

Pain is temporary, glory is forever!
I wish I could be happy for someone else! But I guess Ill be there, or maybe Im to far.

Touch And Go // Saint Nikolaus - likgiltighet a.k.a feghet. Hård som sten! Im such a pussy now, time to change!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback