nikolaustlarsson

Sätter mig här nu en sen lördag natt/söndag morgon. Har egentligen inget vettigt att dela med mig av.
Tänkte kort berätta om mitt jullov. Ett jullov som kan vara det mest ångestfyllda, men ändå ett av de bästa!

Jullovet började med att man fick en korpralsstämpel. Soldat Larsson blev Korpral Larsson. Lämnade Boden med ett leende på läpparna och önskade att jag aldrig skulle behöva kliva in i denna stad/by/håla. Inne i mitt inre visste jag att jag skulle komma tillbaka. Att jag ville hoppa av lumpen var inte något nytt för folk, att jag däremot skulle komma tillbaka dit är något jag förträngde. Redan innan jag fick mitt lov hade jag ångest. Jag visste att jag inte ville dit när väl söndagen kom. Söndagen den 7 Januari 2007, klockan 23.15.

Nu är min klocka 02.35 och jag vet att det är söndag. Jag har accepterat att jag ska tillbaka. Jag ska ha mina värsta veckor fysiskt och psykiskt i mitt liv. Det som fick mig att inte hoppa av var bland annat min envishet, min vilja att slutföra det jag börjat.
Många andra faktorer gjorde att jag var tvungen att forstätta. Hemma kan jag inte vara. Jag har inget nu, inget jobb, ingen skola och inga vänner att spendera dagarna med. Alla gör något annat.
En annan faktor var mina vänner där borta. Alla planer efter muck. Tatueringen och känslan efter. Efter det här kommer jag veta vad jag går för och jag kommer veta vad jag vill göra med mitt liv de närmaste 2 åren i alla fall.

Jullovet i sig har varit helt perfekt. Träffat människor jag sällan träffar. Träffat människor jag vill träffa. Lärt känna nytt folk både på gott och ont. Väldigt mycket på gott! Väldigt mycket fest redan från första helgen, och idag avslutade jag denna period genom att vara ute på pentryt, inge folk och inte så mycket alkohol. För mig funkade det faktiskt, tro det eller ej.

Jag hade ett jättebra nyår också. Jag vill dock tacka Henrik. Henrik är den som fått mitt jullov att lysa när det varit som jobbigast. Han har varit här drygt en vecka nu och sovit i min bäddsoffa. Varit med vart jag än gått och jag har gått dit han har gått. Alla dessa kvällar då vi inte gjort annat än sett film och tagit en låååång promenad mitt i natten till shell för att ta en korv. Varit oerhört värdefullt och jag har verkligen inte sovit bort mitt lov. Snarare har jag sovit för lite, men lovet har kännts mycket mycket längre.

Jag ska snart lägga mig. Ringa i alla fall ett telefonsamtal till väl valda personer. Jag vill hinna med så mycket mer innan jag åker tillbaka. Man får inte alltid som man vill, men man kan alltid göra det bästa av situationen.

Hoppas verkligen att julen och veckorna kring julen varit underbara för alla. Att ta ett par veckor och göra precis det man vill är oerhört värt. Jag åker tillbaka till ett ställe där jag inte har en åsikt. Jag har ingen egen vilja och jag har bara 6 personer att ta hand om. Att bestämma över och beordra en massa tråkiga och helt meningslösa sysslor. Jag har nu i alla fall fått leva livet ett par veckor och haft en kort period av nästan fullständig lycka. En lycka som endast är kortvarig, och som slutar här, men som ändå har varit. Jag har inte tänkt så mkt, och jag har verkligen tagit tag i saker jag vet att jag aldrig skulle kunnat 2006. Så, denna sista dag på lovet för många, ta tag i saker nu. Gör det som känns rätt och ta vara på tiden.
Min tid tar slut 23.15

Jag är bra på att lura mig själv.

Pain is temporary, glory is forever!
If I could have a little bit of luck, I would use it and be a hero, a king, a better man!

Touch And Go // Saint Nikolaus - This CD really sucks, but fuck yeah, I can dance anyway!