nikolaustlarsson

Nu mina vänner är vi här igen. De stora snöflingorna faller från himmelen och det är 10 minusgrader och gröna och röda gardiner hänger i varje hus. Lysande stjärnor och fina ljusstakar pryder fönstrena. Det är metervis med snö på marken och far har precis skottat uppfarten för andra gången sen igår. Den stora snöhögen på gården växer och de mindre har redan börjat göra snögrottor och leker i det vackra vädret. Solen skiner och alla skrattar och är glada. Paketen ligger under den mustiga granen och det är många paket till varje barn.

HA! Så jävla lurade!
Juldrömmen är så fetingkrossad. När jag tittar ut genom fönstret är det första jag ser röken från Assi/Kappa/Smurfhit/wattevva. Så ofattbart romantiskt. När jag sen tittar på termometern som står bredvid kalendern som visar den 23:e december ser jag att det är plusgrader ute. Ut genom fönstret ser jag gräset. Jag ser asfalten. Jag ser de kala träden utan snö på. Jag ser de svarta hustaken. Jag ser tamefan sommarens hundbajs i diket.
Julklapparna ligger i en hög inne i arbetsrummet, och julgranen står där lite halvfult klädd med saker som vi har haft sen 1790... Det värsta är att vi har dom saker vi gjorde typ på fritids, och det är så sjukt fult. Granen är seriöst inte snygg, den bara står där fullpackad med taskiga smällkarameller och fula utklippta tomtar och änglar.
I mitt fönster står det förutom ett gäng ak5 patroner en grön och röd blomma. Sen hänger en skitful stjärna i fönstret, som jag aldrig orkar släcka på natten när jag lägger mig och som jag hatar varje gång jag vaknar på morgonen. I övrigt pryds mitt rum inte av en enda julgrej.
Hemma är det ingen som är glad och lycklig. Alla funderar på om man ska inhandla en sista julklapp. Stressen inför imorrn då man måste till mormor och hjälpa till och göra mat. Bror och jag sitter vid varsin dator och är allmänt osociala. Far sitter med fötterna på tvbordet, ser simpsons och vet förmodligen inte om att det är julafton imorrn.
Stämningen är på topp med andra ord. Självklart har man dessutom lyckats festa under gårdagen och känner sig lite smått sliten. Smått...

Det bästa nu med den här julen är juh dessutom att dom börjar den tidigar och tidigare varje år. Skyltsöndag som är första advent, lyckades som sätta en vecka före första advent. Varför vet jag inte, men att företagen och vinst på nått sätt har något med det att göra skulle inte förvåna mig. Julen börjar enbart bli en del i konsumtionssamhället. Det är inte längre den där sockan mormor sydde, eller jo, det är fortfarande så för mig, dåligt exempel. Btw, varje år får jag dom där jävla roliga tjocksockarna... Mja, i alla fall. Det är inte längre den där snidade trägubben man snidit ur en trästam man ger bort. Nu köper man istället den värsta jävla feting tv:n, eller datorn för 25 000. Det är tamejfan helt otroligt. En affär som säljer bra under julen kan ju fan leva på det resten av året. Helt sjukt var världen skiter i tanken med gåvorna, utan bara ser vad den är värd, och vad man kan göra med den.
I alla fall, tillbaka till det där med skyltsöndag. Så patetiskt. Man har inte skyltsöndag en annan dag än första advent. Det har man bara inte!

Sen är det ju äntligen julafton. Här kommer vi till det jag hatar med högtider och främst julafton. Jag förstår inte principen med att ha en dag, EN DAG, på ett helt år, då man ska vara snäll med alla i sin omgivning och ge presenter och skit. Jag förstår det inte. Varför vara extra snäll just då. Alla är ju dessutom extra snäll, så då blir man bara en i mängden. Varför kan man inte gå runt och vara extra snäll hela tiden, eller åtminstånde några gånger per år. Man behöver inte springa och köpa svindyra presenter, men man kan faktiskt köpa nått med tanke bakom, eller göra något själv som inte kostar mer än att bjuda någon på max eller liknande. Att den där extra snällheten kommer framtvingad är ju absurt och helt fel. Varför?

Och sen firar man inte ens julafton så som man ska göra. Och varför man firar det vet ju ingen. Och man firar det inte ens samtidigt, fast det är samma religion, runt om i världen. Vi firar ju jesu födelse. Det är alla överens om. Och fast han nu inte föddes den här dagen vi nu firar, så visst, vi väljer att ha en dag till en liten man i skägg och kors på ryggens ära. Fine, jag kan också ställa mig mitt på byxtorget och skrika på messias, men inte fan är det någon som hyllar att jag föddes för det. Wattevva, han var säkert duktigare än vad jag skulle vara på att skrika. Jag har ju ont i halsen. Vi firar alltså han, genom att skänka gåvor åt andra människor. Inte nog med det. Vi dricker alkohol och inte en enda gång de senaste gångerna det varit julafton har jag ägnat en enda stund av tanke på jesus, gud eller någon som ens heter Maria. Men ändå ska jag likförbannat fira den där jävla snubben på molnen med skägg ner till naveln.
Fine, jag gör väl det. Men nu ska jag beskriva min julafton.

Den startar med att jag självklart vaknar sent som ett as. Trött och sliten kliver jag upp, med samma jävla morgonhumör. Jag slår igång datorn när jag passerar den på vägen mot toan. Där tar jag en morgon piss, tvättar förhoppningsvis händerna, och går ner för trappen med lunkande steg. Kommer ner i köket där mamma står med all mat framme. Julaftons frukosten är kanske det bästa på dagen, utom julmiddagen. Den halväckliga gröten och den vanliga bravo/multivitaminjuicen står på bordet. Mor säger åt Nikolaus att ropa på broder, som kommer ner halvjummen i hjärnan 10 minuter efter. Maten äts under tystnad efter att det traditionella bråket om vem som ska få tända sista ljuset på adventsljusstaken har utspelats. Sen får man ju sitt första paket. Wiiie, en kudde eller något annat svintråkigt att få på morgonen, som man ändå inte kan använda under dagen. Jaja, missnöjd som man är sätter man sig vid datorn. Där försvinner tiden och klockan slår typ kvart i 3 och ingen är klar att åka härifrån till mormor. Panik utbryter och alla blir förbannade på varandra. Vi hinner till mormor precis efter att kalle börjat och bror och jag slår oss ner på golvet eftersom det inte finns några sittplatser. Man ser det där jävla programmet som man kan utantill nu, för längesen, och tycker att det är svinkul då den där jävla strutsen driver med kalle när han är fotograf. Skitkul grej. Att dom inte kommer åp något bättre och nytt, typ animerat och skit, då hade det varit kul kanske att se.
Skillnaden i år är att det är få från släkten som kommer, så nu får alla plats kring bordet och börjar dricka. Ehrm, nej, såklart börjar alla äta och dricker lite till maten. Typ. Om inte annat är det ju julafton, en jävla bra anledning att dricka alkohol. Vi skulle ju hedra Jesus idag! Maten äts och det enda som egentligen går att äta är köttbullarna och skinkan. Resten petar man mest på och säger "mmm, vad gott. Julbord alltid lika gott. Vad goda köttbullar du gjort mormor, dom är väl hemmagjorda?!" And so on. Blööh, middagen går fort och nu är det dags att sätta sig och vänta. Snart ska någons pappa iväg och köpa godis, och helt oväntat kommer det en fet jävla äckelgubbe in. Stort jävla vitt skägg, rynkigt äckligt ansikte och tennisskor. In kommer han och skriker "Hora, Hora" på engelska. Det är i det här läget alla barnens förväntingar krossas. Dom tror det kommer in en snäll man som ska ge dom presenter, istället kommer det en fet rödklädd pajas med en liksäck på ryggen. Alla barnen blir tårögda och så fort mannen närmar sig börjar de grina. En hel veckas förväntningar krossade redan vid första ögonkastet av tomten.
Ut med paketen, inga konstigheter, och som vanligt får man minst av alla eftersom man är äldsta kusinen i släkten. Alla jävla snorungar som bara pajjar dom där bilarna för 300 spänn ska ju sjlävklart ha massa presenter. De som inte ens uppskattar skiten. Bara tar och tar. Där sitter dom då med sin jävla hög som är dubbelt så hög som dom själva, så sitter dom där och säger "viljkejt pajket skja ja böja me"... Själv har man paket som får plats i en hand och man undrar om man ska öppna ett paket i timmen så att man är klar när alla andra är klar.
Hem fort som fan, sätta sig vid datorn och vara besviken och missnöjd. Som vanligt.
Julafton är så jävla roligt!

Vem fan tar frivilligt in ett träd och sätter det i vardagsrummet föressten? Bara för att?!

Nej, julafton är fint och mysigt. Man skulle bara haft någon när och kär att dela det med, och familjen är ju ett bra alternativ. Alltid bra med familjekärlek. Nu ska jag slå in mina paket jag har, dricka upp min cola och gå och gömma mig i sängen ett tag. Måste se till att få lite sömn någon gång.

"The christmas is going to the dogs"

God Jul på er!!

Touch And Go // Saint Nikolaus - "Hora Hora", merry xmas